Hultsfred

Idag kom beskedet som , hultan har nu gått i graven. Bara 5000 biljetter sålda en vecka innan start, vilket ju är pinsamt lågt. Jag antar att konceptet föll en viss generation mer i smaken, men även starka konkurrenter har ploppat upp och lockat publiken till sig.


Men jag minns Hultsfred -06. Jag, Elin, Tove och Cornelia styrde kosan småländska skogarna, i en lånad bil och med Elin, som tagit körkortet två veckor tidigare, som enda chaufför. Naturligtvis hade jag nyss blivit helvetiskt förkyld, så särskilt peppad var jag inte. Planerad take off från Sundsvall i vrålåket var sådär kring lunch, men det slutade med att vi rullade ut ur stans trygga sfär vid middagstid.


Elin gasade som en biltjuv, plattani mattan och ryckiga omkörningar ner till Katrineholm där vi tältade vid en skogsväg.


En lugn och säker skogsväg, trodde vi ja. Efter att ha blivit väckt sisådär runt halv 5 av helljus från en traktor/lastbil/pansarvagn kunde vi i alla fall vara glädja oss med att ha gjort halva resan.

Vi hade köpt ett blommigt tvåmanstält att sova i. Det säger ju sig självt hur det gick med det. Och eftersom alla var upptagna utom Elin var det helt enkelt hon som varje kväll fick fixa bortamatch. Livet är hårt, pojkvän på gott och ont.


Första dagen var vi riktigt glada. Skönt att komma fram, så säg. Vi tog en av de få platserna som fanns kvar, som antagligen var minst eftertraktade. I träsked, vid staketet, alltså potentiella ler- och kisstället. Som tur var blev det bara lite duggregn första natten, och kisset fick man väl leva med.


Efter en natts hyfsat god sömn och strålande morgonsol var jag i gott skick, förutom den obligatoriska finnen på hakan. Och vart tog den där topen vägen, btw?


Våra tältgrannar från Oskarshamn. De tyckte vi såg ut som 15, eller, pepparkakan var noga med att framhålla det vid vårt första möte. Från det uttalandet, kombinerat med hans hudnyans och konstant stenhårda nipples blev han hårt dömd och skrattad åt i smyg.


Efter en hård natt hade vi vår Friggsstol och stereo kvar tack vare grannsamverkan. Och tack vare ett medtaget riskakepaket och festivalstolen lyckades nån av dessa två lura våra grannar att vi jobbade på just Friggs.


Men glada var vi, efter att ha stått längst fram på Within Temptation!!


Sen var det ju som sagt sol, resten av festivalen. Men om det är skit eller bränna på våra kroppar får lämnas osagt.



Vårt tält. .... nääääe. Det var ju blommigt.

Det var ganska kul. Men våra omyndiga kroppar själar hade kunnat besparats alla pojkvänstjafs, bakfyllor och svedda fötter.
Sista dagen var lite av en plåga. Det luktade illa överallt, dammade ute på ängen, mobilbatterierna var slut för längesen, pengarna likaså, och till en viss del humör och tålamod. Jag missade Pete Dohertys scen, efter att ha somnat i bilen. Cornelia, som var mest less, hade kommit på att vi kunde åka hem på lördag natt för att slippa det kommande kaoset på söndag när ALLA skulle hem. Smart, tänkte vi och Elin fick hålla sig nykter vilket inte verkade vara några problem. Vi åkte ut i natten, och stannade på ytterligare en väg. Vid en hästhage, och somnade sittandes med hundra myggor surrandes i bilen. Sen vaknade vi, av en förbipasserande lastbil, och upptäckte att vi övernattat mitt i vägen. Bra jobbat. Alla var trötta, luktade svett, gråtna, blodiga på knäna. Jag blev skitförbannad på Elin för att hon inte orkade köra hela vägen i ett sträck. Hur svårt kunde det vara? Jag ville hem till min pojkvän, och det nu.

Vi stannade vid en mack för en powernap med öppna dörrar. Vaknar tre timmar senare med solen i ögonen, vätskebrist och migrän av att en busslast med turister parkerar bredvid. Jag skriker åt Elin att köra för fan, sen orkar jag inte säga mer och mår sämre än någonsin. Vi är ovänner ett litet tag, vi kommer till slut hem på kvällen. Jag duschar och vattnet är brunt.

Men trots brustna hjärtan, frånvaro av dusch i fem dagar, bajamajor, flugor, mosade ölkorvar och sånt som hör festivaler till så klarade vi av det. Det var trevligt och kul.
Att festivalen är slut är tråkigt. Den bär på ett kulturarv. Fråga Sahara Hotnights, The Ark, Robyn eller viket band som helst vad Hultsfred betytt för dem och deras karriär.
Bajsmannen, vad ska hända med honom? Han borde ta chansen att gå i pension. Efter det hårda livet i bajamajan måste han vara rätt slut både inom och utombords. Det man man kalla dirty job.
Nu blir det sömn för mig, en nostalgitrip tar på krafterna minsann!
Imorgon blir det inhandling av olika slag, och ska lägga upp lite bilder på min nya bostad sen...

Goodbye for good

Besiktningen är avklarad, nycklarna inlämnade, namnskylten på dörren ersatt av en mans namn. Så, nu har jag haft tillgång till Sveavägen 32a för sista dagen. Skönt att få det bakom sig. Nu sitter jag hemma i vardagsrummet och smuttar på rabarberkräm, hemlagad! Solen har lämnat sina spår på min kropp, och den för hårt knutna bikiniöverdelen har framkallat huvudvärk.
Ikväll ska jag ta en kall dusch, smörja in kräftfejjan , ligga med datorn på magen och titta på tv.

Paint

Day by day. 7 återstående till semester (max) ...

in the summertime

Såja. Nu är flytten klar, men saker är dock inte i ordning riktigt än.
Det viktigaste är gjort, typ porslin i skåp och kläder i garderob.
Det andra däremot, böcker, små kuvert med foton i, skor som inte skall till förrådet men samtidigt inte stå framme (och väskor likaså), tavlor, allmännt krafs helt enkelt, är så energikrävande. Man måste fundera ut ett praktiskt och snyggt ställe att ha dem på, och det känns viktigt att det blir rätt från början. Så tills jag rett ut detta står de nerpackade i kartonger som jag kryssar mellan eller kliver över. På det viset blir det tills jag tröttnat kan jag tro.

På både gott och ont har jag inte haft internet på en vecka, men idag ska den lilla stickan finnas på Ica Maxi för avhämtning. Spännande... med mobilt bredband! Då kan jag sitta i trädgården och blogga hädanefter.

I sena timmen

Såja. Då var den dagen avverkad
har jobbat, och är fortfarande uppe!! Sent för att vara mig, måste jag säga. Har nördat Sims Drömjobb, som är lite av en besvikelse. Inte spelet i sig , men det verkar otroligt buggigt och felande. Har stört sig vid varje sparning och avslutning, funderar därför på att bojkotta skiten.
Har även skrapat ihop två kartonger med skor inför flytten, och då är vinterstövlarna i källarn. Även om jag är ledig resten av veckan känns tiden knapp. Inför flytten, alltså.
Det jobbigaste blir köket. Att packa in alla glas, och så. Tidskrävande och pyssligt. Dessutom har jag så mycket skit i skåpen, gamla matlådor och dylikt, som ligger och skräpar med borttappade lock. Appropå matlådor glömde jag en på jobbet idag, typiskt. Undrar hur lång tid det tar innan nån skriver ett argt mejl att lådorna ska bort inom en vecka annars slängs det i plaståtervinningen. Ingen skit på dom som vill ha ordning och reda, men lite lustigt är det.

Appropå cyklar (som jag sett många idag) har jag nästan glömt bort att min står upp och ner i vebo'n i väntan på omlackering. Den får hämtas efter flytten. Och appråpå flytten, så måste jag fundera hur det ska gå att backa med släpvagnen på min nya hemadress. Risken är att jag kommer att få göra det, och risken är att det kommer att gå åt skogen. Risken är att jag vid hämtningen av släpet måste stanna till på Nordichallens parkering och tjuvträna på att backa runt några hörn innan. Och när jag en gång för alla lärt mig att backa redigt med släp, och genomfört denna flytt utan inringd körhjälp, kommer jag att vara mäkta stolt.

Bye bye läggan bye bye

Plockade ner tavlor igår och kom på att det är sista gången jag skulle se min lägenhet i nuvarande skick. Tänkte med nostalgi i sinnet på hur jag letat på loppisar efter grejer att inreda med, när jag skapade min lilla sneda och vinna tavelvägg.Nu är det hela förevigat med några bilder. Så, såhär ser/såg det ut. Mitt hem, min tillflykt, mitt allt.







Så, nu var det förbi. Nya tider, nya tag! Ska imorgon börja måla i nya lägenheter, ska bli spännande att se hur det går... hehe. Det finns en minimal risk att det blir värre.

Limu Limu Lima, Gud låt solen skina

En sån kväll!
Har jobbat hela dagen, och bestämde mig framåt kvällen att jag skulle fara till Nedansjö för att laga cykeln. Det slutade med att jag i mina bästa mekarbyxor halkade in på ett bananskal i en Bonneville hos grannen med ett gäng från Vaasa, och där blev jag till midnatt. Plus att cykeldäcket är lagat!! GÖTT MOS!

Nu varvar jag ner med Limu Lima och ett glas vatten. Det är livet det, det är livet.

Jordens lilla lyckligaste

Idag kom domen, och det blir en ledig midsommarhelg! Underbart!! UNDERBART!

Är trött efter en körig helg, ska uppdatera om bravaderna senare. Nu ska jag ta min nässpray, min Ipod och lägga mig och lösa sudoku.