Men jag minns Hultsfred -06. Jag, Elin, Tove och Cornelia styrde kosan småländska skogarna, i en lånad bil och med Elin, som tagit körkortet två veckor tidigare, som enda chaufför. Naturligtvis hade jag nyss blivit helvetiskt förkyld, så särskilt peppad var jag inte. Planerad take off från Sundsvall i vrålåket var sådär kring lunch, men det slutade med att vi rullade ut ur stans trygga sfär vid middagstid.
Elin gasade som en biltjuv, plattani mattan och ryckiga omkörningar ner till Katrineholm där vi tältade vid en skogsväg.
En lugn och säker skogsväg, trodde vi ja. Efter att ha blivit väckt sisådär runt halv 5 av helljus från en traktor/lastbil/pansarvagn kunde vi i alla fall vara glädja oss med att ha gjort halva resan.
Vi hade köpt ett blommigt tvåmanstält att sova i. Det säger ju sig självt hur det gick med det. Och eftersom alla var upptagna utom Elin var det helt enkelt hon som varje kväll fick fixa bortamatch. Livet är hårt, pojkvän på gott och ont.
Första dagen var vi riktigt glada. Skönt att komma fram, så säg. Vi tog en av de få platserna som fanns kvar, som antagligen var minst eftertraktade. I träsked, vid staketet, alltså potentiella ler- och kisstället. Som tur var blev det bara lite duggregn första natten, och kisset fick man väl leva med.
Efter en natts hyfsat god sömn och strålande morgonsol var jag i gott skick, förutom den obligatoriska finnen på hakan. Och vart tog den där topen vägen, btw?
Våra tältgrannar från Oskarshamn. De tyckte vi såg ut som 15, eller, pepparkakan var noga med att framhålla det vid vårt första möte. Från det uttalandet, kombinerat med hans hudnyans och konstant stenhårda nipples blev han hårt dömd och skrattad åt i smyg.
Efter en hård natt hade vi vår Friggsstol och stereo kvar tack vare grannsamverkan. Och tack vare ett medtaget riskakepaket och festivalstolen lyckades nån av dessa två lura våra grannar att vi jobbade på just Friggs.
Men glada var vi, efter att ha stått längst fram på Within Temptation!!
Sen var det ju som sagt sol, resten av festivalen. Men om det är skit eller bränna på våra kroppar får lämnas osagt.
Vårt tält. .... nääääe. Det var ju blommigt.
Det var ganska kul. Men våra omyndiga kroppar själar hade kunnat besparats alla pojkvänstjafs, bakfyllor och svedda fötter.
Sista dagen var lite av en plåga. Det luktade illa överallt, dammade ute på ängen, mobilbatterierna var slut för längesen, pengarna likaså, och till en viss del humör och tålamod. Jag missade Pete Dohertys scen, efter att ha somnat i bilen. Cornelia, som var mest less, hade kommit på att vi kunde åka hem på lördag natt för att slippa det kommande kaoset på söndag när ALLA skulle hem. Smart, tänkte vi och Elin fick hålla sig nykter vilket inte verkade vara några problem. Vi åkte ut i natten, och stannade på ytterligare en väg. Vid en hästhage, och somnade sittandes med hundra myggor surrandes i bilen. Sen vaknade vi, av en förbipasserande lastbil, och upptäckte att vi övernattat mitt i vägen. Bra jobbat. Alla var trötta, luktade svett, gråtna, blodiga på knäna. Jag blev skitförbannad på Elin för att hon inte orkade köra hela vägen i ett sträck. Hur svårt kunde det vara? Jag ville hem till min pojkvän, och det nu.
Vi stannade vid en mack för en powernap med öppna dörrar. Vaknar tre timmar senare med solen i ögonen, vätskebrist och migrän av att en busslast med turister parkerar bredvid. Jag skriker åt Elin att köra för fan, sen orkar jag inte säga mer och mår sämre än någonsin. Vi är ovänner ett litet tag, vi kommer till slut hem på kvällen. Jag duschar och vattnet är brunt.
Men trots brustna hjärtan, frånvaro av dusch i fem dagar, bajamajor, flugor, mosade ölkorvar och sånt som hör festivaler till så klarade vi av det. Det var trevligt och kul.
Att festivalen är slut är tråkigt. Den bär på ett kulturarv. Fråga Sahara Hotnights, The Ark, Robyn eller viket band som helst vad Hultsfred betytt för dem och deras karriär.
Bajsmannen, vad ska hända med honom? Han borde ta chansen att gå i pension. Efter det hårda livet i bajamajan måste han vara rätt slut både inom och utombords. Det man man kalla dirty job.
Nu blir det sömn för mig, en nostalgitrip tar på krafterna minsann!
Imorgon blir det inhandling av olika slag, och ska lägga upp lite bilder på min nya bostad sen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar