Sitter och skriver om utvecklingspsykologi. Eller inveckling - om man så vill. hihi.
Så jeeevust intressant, men luddigt. Jag har alltid trott att psykologerna har stenkoll på saker, och att de är överens om det som gäller psyket och det. Att det finns nån psyk-variant av min formelsamling med instruktioner hur den biologiska, kemiska, fysiska och matematiska världen fungerar. Men icke!
Det är lika splittrat som teorierna om Big Bangs vara eller icke vara.
Alla teorier kan på något sätt appliceras i verkligheten och förklara allehanda företeelser .Och de alla blir i sin tur immuna mot kritik i och med teorins utformning. En gång är ingen gång, två är lika med noll, känner ja ba.
Samtidigt ligger min käraste nedbäddad under värmefilten här bredvid och är så söt.(jaget registrerar) Ska jag slå igen laptopen och lägga mig bredvid en stund?(detet) Nääe, skriv lite till nu.(överjaget) Några rader bara! Också plitar jag ner lite till, rätt så oengagerat. Nu då, nu kan jag väl få sluta för ikväll? (detet) Nej, skärp dig! Om du håller på så här blir ju inget gjort dumfan (överjaget) Jag kompromissar lite genom att sträcka ut min fot så han precis når den och masserar lite på tårna. Och så rullar det på, ungefär.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar